Kapellet

Lilleskogs kapell ligger i det som från början var gårdens hönshus. På vinden finns en öppen sal för stillhet och meditation.

Om ikonerna i Lilleskogs kapell

Ett fönster mot himlen

Med de orden kan vi beskriva ikonens uppgift. När vi blir stilla vid ikonerna i kapellet och i meditationsrummet Vinden, öppnar de oss för det heliga och deras ljus strömmar över oss. Här och nu finner vi en mötesplats mellan himmel och jord.

Ljusgivaren

Skriven genom handen av Kjellaug Nordsjö. Ikonen visar Kristus både i majestät och närhet. Vi möter Kristi ögon och är sedda av honom just så som våra liv är just nu. Den högra handen är lyft till välsignelse över oss. Boken han håller i sin hand är Livets bok, där våra namn är inskrivna.

De tre fria fingrarna på högerhanden symboliserar treenigheten. Ringfingret och tummen symboliserar Kristi två naturer, den gudomliga och den mänskliga. De två fingrarna vidrör varandra och bildar en cirkel, evighetstecknet. Cirkeln är en bild för det oändliga, eviga. Den har varken början eller slut.

Kristus bär den blå färgen på övermanteln. Den är symbolen för Kristi mänskliga natur. Han är född av jungfru Maria. Den röda färgen på undermanteln symboliserar Kristi gudomlighet. Han är Gud av Gud. På den högra axeln bär Kristus ett band, Clavus. Det är ett ämbetstecken som bars av förnäma män.

Varje ikon måste ha en inskription som talar om vilken gestalt ikonen skildrar. Förkortningar är vanliga. Kristusikonerna är alltid märkta med de grekiska bokstäverna IC XC, förkortningen för Jesus Kristus. I korsglorian betyder tecknen: den som är, han som är. Glorian är ett tecken för helighet. Guldet i glorian symboliserar det oskapade ljuset, samma gudomliga ljus som stålar kring Kristus på förklaringsberget.

Den bedjande gudsmodern

Skriven genom handen av Kjellaug Nordsjö. Maria, Herrens tjänarinna på jorden. Ögonen är stora och kontemplativa, blicken inåtvänd – en stilla sorg men också ett tröstefullt leende. Det är ett ansikte som vet vad det är att uppleva smärta. Maria kan därför vara en hjälp för alla oss som kämpar idag. Hon vänder sig mot Sonen och tar emot ljus och kraft från Honom.

På ikonen ser vi Guds Moder i bön och lovsång. Hon håller sina händer i Orante-ställning, en bönegest som är känd från Gamla Testamentet och från Antiken. Oranten är en symbol för den bedjande och lovsjungande Kristi kyrka på vår jord.

Maria har tre stjärnor, en på sin panna och en på vardera axeln. Dessa stjärnor som egentligen är stiliserade kors, är tecken för hennes eviga jungfrulighet före, under och efter Kristi födelse.

Maria bär den blå färgen på undermanteln, vilket symboliserar att Maria var en vanlig människa. Men hon fick ett gudomligt uppdrag att föda Guds Son, vilket den röda färgen på övermanteln påminner oss om.

Ikonens bokstäver MP OY är de första och sista bokstäverna i orden Guds Moder på grekiska.

Treenigheten

Skriven genom handen av Robin Johansson. I Bibelns första bok besöks Abraham och Sara av tre män. Abraham visar dem gästfrihet och bjuder dem till bords där han bor vid Mamres terebint. Ikonen visar de tre männen – änglarna – där de sitter runt Abrahams bord med Abrahams hus och terebinten i bakgrunden. Där finns också en klippa.

Något senare i bibeltexten visar det sig att Abraham står inför Guds ansikte när han vädjar till änglarna om att skona Sodom. Skriften har ofta flera skikt. Detsamma gäller Kyrkans ikoner. Här ser vi de tre änglarna – och samtidigt anar vi kärleksgemenskapen i den heliga Treenigheten.

Ikonen av Abrahams gästabud har funnits långt tillbaka i kyrkans historia, men den gjordes odödlig av den ryske mästaren Andrei Rublev i början på 1400-talet då han målade den här kompositionen. Så ren, så genialisk. Kanske inspirerad?

I den bibelberättelse som återges skymtar den heliga Treenigheten. I ikonen får vi en glimt – symboliskt – av Gudomens kärleksdans. Tre personer i en enda Gudom. De tre personerna formar tillsammans en kärlekens cirkel. Gud är i sitt väsen kärlek. Han är gemenskap.

Faderns ängel, vars kläder skimrar i olika toner, vittnar om den osynlige, ogripbare. Sonens ängel, som fått den synliga platsen i centrum, gestaltar genom de röda och blå färgerna det gudomliga och mänskliga. Andens ängel, vars vårgröna färg vittnar om honom som Livets givare.

Genom sin ödmjuka hållning visar var och en av personerna på ett ömsesidigt underordnande. Änglarnas kroppsspråk ger form åt Andens frukt: Kärlek, vänlighet, mildhet, tålamod, självbehärskning, ödmjukhet, godhet (se Gal 5:22-23). Kärleken gestaltad i bild. Dygden synliggjord inför våra ögon.

Ikonen pekar bortom sig själv. På en andlig verklighet. Ett fönster mot himlen som låter oss få en glimt av Gud. Genom de transparenta färgerna lyser det himmelska ljuset på oss som betraktare också. Kommunikationen går i båda riktningarna. En gemenskapens och samtalets bild. Ikonen vittnar om den kommunikation som ständigt pågår inom gudomen. En dans, en evig kärleksrörelse, en virvel som drar in mot tillvarons centrum, Gud.

Änglarnas händer pekar mot kalken på bordet, de välsignar var och en den heliga måltiden. I hela motivet kan man urskilja formen av en kalk. Här finns ikonens centrum, dess erbjudande: En utsträckt kalk – för dig utgiven. Frälsning- ens bägare som står på altaret med det offer som försonar hela världen med Gud. Den måltid som dukats för oss i paradiset. Vid bordet finns en plats ledig på betraktarens sida. Din plats. Tag och ät! Du är inbjuden att delta i den heliga Treenighetens kärleksgemenskap!